Ernst Brunners Carolus Rex - en granskning

Home
Introduktion
Lilla kungen : 7-55
Den smorde : 56-103
Rustningar : 104-129
Seland : 130-143
Narva : 144-193
Duna : 194-208
Warschau : 209-236
Kliszow : 237-248
Krakow : 249-257
Thorn : 258-287
Volafaltet : 288-305
Lemberg : 306-317
Massakreringar 1704 : 318-325
Ravitz : 326-336
Grodno : 337-349
Massakreringar 1706 : 350-357
Sachsen : 358-372
Kejsaren av Storskandinavien : 373-393
Uppbrottet 1707 : 394-408
Massakreringar_svalt : 409-425
Holowczyn : 426-438
Severien : 439-460
Veprik : 461-484
Massakreringar 1709 : 485-497
Pultava : 498-540
Saracenska heden : 541-564
Bender : 565-599
Prut : 600-617
Kalabaliken : 618-673
Demotika : 674-700
Stralsund : 701-729
Norska falttaget : 730-757
Lund : 758-782
Fredriksten : 783-807
Avslutande betraktelser

Kapitel 15 : Grodno

"-Mitt m�l med den h�r boken �r att den blir l�st, att den f�r m�nniskor att samlas i Kungstr�dg�rden. N�gon l�gger ett rep runt halsen p� statyn av Karl XII. Folk hj�lps �t att dra ner den p� backen och ge sig p� bel�tet med hammare och sl�ggor." (Ernst Brunner om den planerade nya boken. Intervju i Norrk�pings Tidningar 6/11 2002)

"- Litteraturen kring Karl XII �r rik men s� f�rljugen att jag tappade hakan n�r jag b�rjade l�sa." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"T�nker du l�ta Karl XII �ngra sina g�rningar? - Nej. Han levde ju i tron att han var utvald och den nya Kristus." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"Ernst Brunner har gr�vt fram sanningen om hj�ltekungen. I 300 �r har mumien vilat i sarkofagen i Riddarholmskyrkan. F�rst nu v�gar Ernst Brunner skaka liv i v�r grymmaste kung. - Karl XII sj�lv hade �lskat min bok, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Fr�gan �r snarare om svenskarna �r redo f�r sanningen om hj�ltekungen efter 300 �r. � Vi kr�ver att andra ska g�ra upp med sin historia men �r inte mogna sj�lva. Kanske vill vi �nd� n� en historisk nollpunkt. M�nga l�sare kommer f�rst ruska p� huvudet och sedan bli f�rtvivlade och inse att Brunner inte �r ute i ogjort v�der. Dessa fakta g�r inte att motbevisa, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"F�r att hitta den sanna Karl har han grottat ned sig i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga biblioteket. Jobbat mer som historiker �n f�rfattare." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Sedan har jag varit ohyggligt noggrann i min forskning � ingen ska kunna sl� mig p� fingrarna n�r det g�ller fakta om Karl XII." (Ernst Brunner i Popul�r historia 2005:7)

"I sin bok ber�ttar han �ntligen sanningen om Karl XII - en kung med l�g empati och opassande s�tt, dumdristig och rutinbunden och som
troligen led av Aspergers syndrom. - Nu m�ste svensk historieskrivning revideras." (Ernst Brunner i Dagens Nyheter 5/9 2005)

"Den senaste boken �Carolus Rex� �r den tjugoandra. Det �r en mastig sak p� 808 sidor, som tog honom nio m�nader att skriva. Forskningen som ledde fram till boken tog honom tre �r.
� Det finns n�gra hyllmeter om Karl den tolfte om vi s�ger s�. Jag har gr�vt i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga Biblioteket." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"I boken har Ernst Brunner g�tt tillbaka till ursprungsk�llor fr�n m�nniskor i Karl den tolftes n�rhet.
� Det vi ska komma ih�g �r att mycket av det som �r skrivet om Karl den tolfte bygger p� myter, eller har kontrollerats av Karl den tolfte sj�lv. Jag har g�tt djupare och l�st hemliga, personliga skrifter. Mina spr�kkunskaper har ocks� gjort att jag har kunnat se vad som har skrivits om honom i Ryssland och Polen, vilket har givit mig en kontinental bild av Karl den tolfte." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det �r viktigt att p�peka att mina k�llor �r personer i Karl den tolftes samtid. Jag har bara utg�tt fr�n vad k�llorna visar. Gillar man inte det ska man vara arg p� k�llorna, inte Ernst Brunner." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det h�r �r ju inga andrahandsuppgifter som jag jobbar med... Det �r allts� inte senare forsknings slutsatser." (Ernst Brunner under seminariet Karl XII:s liv & d�d p� Bok & bibliotek 29/9 2005)

"Naturligtvis har jag l�st historikerna, men jag valde att ocks� g� till deras k�llor. �gonvittnena har varit allra viktigast. Jag skulle klara en doktorsdisputation p� mina kunskaper." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Han s�ger sig 'inte ha v�ntat sig ett s� f�nigt' inl�gg i efterdebatten som det fr�n historikern Peter Englund. - Han k�nner det v�l som att han numera inte sitter lika s�kert p� tronen som den i Sverige som vet mest om Karl XII." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Och e' de s� att man uppr�rs �ver den bild som boken presenterar d� skall man inte bli sur p� Brunner, f�r d� m�ste man bli sur p� k�llorna. Jag har varit k�llorna trogen." (Ernst Brunner i SVT:s Debatt 29/11 2005)

"Man har skrivit t�mligen uppdiktade reportage om hur jag skulle ha hotats av h�gerextrema grupper. Man har velat f� det att framst� som att den h�r boken �r s� kontroversiell. Men de allra flesta har varit j�ttelyckliga n�r de har h�rt att jag har gjort det h�r. T. ex. Arm�museum som sj�lva har hyst samma tankar och arrangerat utst�llningar d�r Karl XII uppvisats ungef�r som i min bok. Jag har ocks� f�tt positiva samtal och brev fr�n historiker och historiskt intresserade m�nniskor." (Ernst Brunner i M�nadens boknytt 2005:12)

"Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillr�ttalagt. (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006)

"Myter �r sv�rast att ta d�d p�. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att f�r�ndras genom min bok. Detta uppr�r dem, �ven om de ser att min bok h�ller f�r en vetenskaplig pr�vning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det �r sv�rt f�r somliga att acceptera." (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006).

"- Det finns m�ngder av dokument som ger en annan bild av Karl XII �n den som vi svenskar �r vana vid. Man undrar varf�r andra historiker har utel�mnat dem, s�ger Ernst Brunner." (Gefle Dagblad 12/3 2006).

"Jag har anv�nt samma k�llor som alla andra forskare men kanske hittat saker som de inte funnit eftersom jag kan l�sa medeltidstyska. �ven polska och ryska g�r bra, sa Ernst Brunner �ver en kopp kaffe." (B�rgslagsbladet 19/6 2006)

V�rt att l�gga m�rke till

I detta kapitel m�rks framf�r allt redigeringen av av Karl XII:s brev till Rehnsk�ld, se sidan 349. Genom att klippa s�nder tv� olika brev, plocka ut vissa delar och sedan g�ra en avg�rande redigering av en nyckelmening lyckas Brunner �ndra brevets inneb�rd p� ett avg�rande s�tt. Onekligen inte l�tt att genomsk�da f�r den oinvigde.

Av sakliga misstag m�rks "�verkocken" Tarlos �terkomst p� sidan 346. Jag kan ocks� rekommendera historien om sk�depenningen, se sidan 346-347. Den visar hur illa p�l�st Brunner �r, hur slarvigt han g�tt till v�ga och hur han hela tiden har str�vat efter att �stadkomma skrivbordkonstruktioner som ska passa in i hans enbart kommersiellt motiverade tesbygge.

F�r avskrifter av �ldre verk se t.ex. sidan 337. P� sidan 346 ser vi hur "Karl XII" har uppst�tt genom en korsning av Alexander Magnus Dahlberg och Joachim Lyth, kryddad med en knivsudd Brunner.

Genomg�ngen

Sidan 337: Karl XII l�gger upp planerna.

Brunner (2005), s. 337	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 284.
"Sv�ra strider �terstod att utk�mpa.	"F�r att h�lla l�ftet om den nyvalde konungens beskyddande, hade Karl s�ledes �nnu m�nga och sv�ra strider att utk�mpa.
Blott Stor-Polen hyllade Stanislaus.	Det var egentligen blott Stor-Polen, som frivilligt hyllat Stanislaus.
V�st-Preussen, Mazovien, Lill-Polen hade jag tvingat d�rtill.	Vest-Preussen, Mazovien, Lill-Polen m.fl. hade mer eller mindre blifvit tvungna dertill.
�nnu �terstod Litauen, Polesien, delar av Volhynien d�r August och ryssarna ohindrat h�rskade.	�nnu �terstodo dock Lithauen, Polesien och betydliga delar af Volhynien, m.fl., i hvilka August och ryssarna �nnu ohindradt herrskade.
Dessa m�ste bekrigas och kuvas."	Dessa landskap m�ste s�ledes upps�kas, genomt�gas och kufvas..."

Sidan 337-339: Stanislaus kr�ning.

Detta torde i princip vara vad Adlerfelt och Fryxell ber�ttar. Inte minst den f�rre �r synnerligen utf�rlig. S� detta l�mnar jag �t sidan.

Sidan 339: Kommendanten Knorring hotar att s�tta eld p� slottet.

I s� fall ett f�ga genomt�nkt hot, d� det ju var just d�r som svenskarna befann sig. Vad Knorring hotade att g�ra var att skjuta eld i staden, vilket f�rst�s �r en helt annan sak. F�r detta, se Adlerfelt s. 208.

Sidan 339: Kommendanten Knorring i Mitau l�ter sl� chamade under kr�ningsfesten.

Mitau kapitulerade den 4 september 1705, Stanislaus kr�ntes den 24 september.

Sidan 340: �verste Dahldorff faller fr�n sin h�st med en kula i huvudet.

H�r ska man f�rst�s d� komma ih�g att Dahldorff �verlevde.

Sidan 341: Karl XII blir gramse p� trossdr�ngen Anders Nilsson fr�n Fellingsbro kompani f�r att denne har diarr�.

Sent omsider lyckades det mig att uppleta k�llan f�r detta egendomliga inpass. Det visar sig att trossdr�ngen har bevarats till efterv�rlden genom att han behandlades av Melchior Neumann, se Grimberg, Carl, Svenska folkets underbara �den. D. IV. - Stockholm, 1926. - S. 726. F�rmodligen bygger Grimberg p� Djurbergs artikel om Neumann i KF� 1912.

Enligt Neumanns intyg led Nilsson dock endast av ledv�rk och inte av diarr�.

Sidan 341: Arm�n g�r �ver p� isen.

Starkt inspirerat av Fryxell (notera t.ex. "straxt"):

Brunner (2005), s. 341	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 285.
"Sista veckan p� �ret tillfr�s �ntligen Weichsel. De straxt �ster h�rom liggande floderna tillfr�s �ven de,	"Sista dagarna af �r 1705 gick Karl �fver Weichseln och de straxt �ster om liggande floderna, alltid med m�da och besv�r, stundom med fara f�r eget lif.
men kunde �nnu inte b�ra trupperna varf�r jag beordrade fram halm att bredas p� isen.	P� den �nnu ej nog starka isen m�ste man breda halm och sl� vatten,
Vatten slogs p� halmen som fr�s, varp� nya lager halm och vatten varvades till en h�llbar brygga."	f�r att medelst en s�dan hvarftals tillfrusen brygga komma �fver."

Sidan 341: Bara Karl XII vet vart�t det b�r.

�terigen Fryxell:

Brunner (2005), s. 341	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 285.
"Bara en m�nniska av alla de nu stadda p� marsch visste varth�n det skulle b�ra - Carolus Rex."	"�nnu visste ingen, hvad Karl till�mnade..."

Sidan 342: Schlippenbach �terv�nder under marschen d� han ser att den inte g�r mot Litauen.

Detta �r d� inte den tidigare n�mnde svenske generalmajoren Schlippenbach utan ett preussiskt s�ndebud, se t.ex. Backman, Stig., Fr�n Rawicz till Fraustadt. - Lund, 1940.

Sedan gick ju marschen just mot Litauen (Grodno).

Sidan 342: Marschen g�r genom skogar fyllda med �lgar och uroxar.

Ocks� Fryxell, den vedertagna uppfattningen �r ju annars att den sista uroxen sk�ts 1627. Fryxell t�nkte m�h�nda p� Bison bonasus - visenten.

Brunner (2005), s. 342	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 285 f.
"Ist�llet marscherade jag �t �ster �ver vidstr�ckta �demarker vilka �vergick i v�ldiga skogar d�r �lgar och uroxar p�tr�ffades i str�vande hjordar."	"Emellertid t�gade han �sterut, och snart b�rjade h�ren omgifvas af de stora skogar, som skilja Lithauen ifr�n Polen, och der man ofta st�tte p� elgar och uroxar, hvilka hade sina tillh�ll i dessa vidstr�ckta �demarker."

Sidan 342: H�starna lider.

Ocks� Fryxellinspirerat:

Brunner (2005), s. 342	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 286.
"H�starna som var m�rdbruna, p�rlf�rgade, klarr�da, fick p�lsarna is�verdragna och blev s� sl�skodda att de kn�ade sig fram eller borttogs med kula som oanv�ndbara."	"och h�starna blefvo snart s� sl�skodda, att de blott med m�da kunde begagnas."

Nu beh�vde man v�l knappast skjuta de v�rdefulla h�starna f�r att skorna var slitna, en variant vore v�l att f�rse dem med nya skor? Fr�gan �r om inte ordvalet h�r tyder p� att Brunner ocks� har utnyttjat Waxbergs H�sten i det karolinska rytteriet. Denne n�mner, med utg�ngspunkt fr�n rullor f�r �ren 1714-1717, att f�rgangivelser som "klarr�da", "m�rdbruna" och "p�rlf�rgade" �terfinns i beskrivningarna (s. 40).

Sidan 342-343: Endast n�gra ryska volont�rer v�nder sig �nnu mot svenskarna.

Adlerfelt skriver (s. 286): "N�gra volontairer allenast chargerade fienden enseltwijs till att amusera densamma". Volont�rerna var allts� svenska.

Sidan 344: August g�r v�sterut.

Brunner (2005), s. 344.	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 287.
"Morgonen d�rp� inkom rapport att han med 2.000 sachsare och n�gra ryska dragonregementen g�tt p� sidan om svenska infanteriet �ver h�gsl�tten v�sterut mot Warschau och s�ledes undkommit.	"Sjelf med 2000 sachsare lemnade han den 18 januari Grodno och gick p� sidan om den svenska h�ren vesterut,
N�stf�ljande rapport sade att han under marschen f�renat sig med polska anh�ngare s� att han slutligen hade 15.000 man."	f�renande med sig den ene polske anh�ngaren efter den andre, s� att han h�r slutligen uppgick till 14 eller 15,000 man."

Sidan 344: August passerar Oder med sin arm�.

Som de flesta vet �r Oder en flod som l�per l�ngs den polsk-tyska gr�nsen. August befann sig i trakten av Grodno och marscherade v�sterut och b�rjade vid tiden f�r slaget vid Fraustadt n�rma sig Rehnsk�lds arm� fr�n �ster. Till och med Fryxell (1856), del 21, s. 287 har kl�m p� detta. Brunner har antagligen r�rt ihop Augusts arm� med Schulenburgs.

Sidan 345: En depesch till Ogilvi intercerperades.

Detta ska v�l vara "intercipera" eller "intercepera", det vill s�ga uppsnappa, se SAOB.

Sidan 345-346: Slaget vid Fraustadt.

Omst�ndigheterna kring ryssarnas d�d �r ganska oklara, s� h�vdade tsar Peter sj�lv under Rehnsk�lds f�ngenskap att det skulle ha h�nt tre dagar efter slaget. Detta tycks ocks� ha varit den officiella ryska positionen, se t.ex. Safirov, Petr, A discourse concerning the just causes of the war between Sweden and Russia : 1700-1721. - Dobbs Ferry, N.Y., 1973. - S. 336. Den av Brunner redovisade versionen skulle inneb�ra att ryssarna helt enkelt f�rv�grades n�d, vilket �r en helt annan sak.

"Hans Excellens greve Rehnsk�ld" �r taget fr�n Lyths dagbok och det visar att Lyth �tminstone renskrivit sina anteckningar vid en senare tidpunkt, greve blev Rehnsk�ld f�rst 21/6 1706, se Riddarhusets stamtavlor p� CD-ROM. Aprop� det �vriga kan s�gas att Fryxell som vanligt �r en viktig k�lla. Det �r han som ber�ttar om Rehnsk�lds tal, men s�ger att det saknas i de flesta ber�ttelser om slaget och uppgiften "torde m�h�nda vara mindre tillf�rlitlig" (1856), del 21, s. 289.

Av sammanhanget att d�ma befinner sig kungen vid tiden f�r dessa filosoferingar �nnu inte i Saludek, dit han flyttade den 10 februari. Som man ser av Rehnski�lds journal avgick hans f�rsta segerbulletin till Karl XII f�rst den 14 februari, se Karolinska krigares dagb�cker IX, s. 180.

Brunner (2005), s. 346	Lyth, Joachim, Joachim Mathiae Lyths dagbok. - Stockholm, 1986. - S. 31	Dahlberg, Alexander Magnus, En karolins lefnadslopp. - Stockholm, 1911. - S. 11
"Sachsarna flydde �t sitt h�ll s� att det ryska fotfolket l�mnades �t sig sj�lv.
Inneslutna av svenska kavalleriet tog de sina hattar av, kn�f�ll och ropade om pardon.	"besl�to dem s� � andra sidan staden s� m�nge de �nnu �frige woro ock actionen intet fullit, d� de ock straxt kastade sitt gev�r neder, togo sina hattar af sig och ropade om pardon,
De f�ngade sachsarna som ropade om pardon bekom �ven den beg�rda n�den, men inte ryssarna.	som saxarne �fwer alt bekommo, men ryssarne intet,
D� n�mligen Hans excellens Herr General Rehnsk�ld s�g att de var ryssar med ut- och inv�nda rockar, blev han vredgad.	utan l�t H:s Exell:s H:r General Renschi�ld	"de voro alla munderade i hvita r�ckar med r�dt foder, hvaraf n�gra under flyckten som f�dt s� l�ng tid, v�ndt om r�ckarna och det r�da fodret ut, fingo pardon i mening de voro saxar, men sedan general Renschi�ld fick veta de voro ryssar, l�t han f�ra dem f�r fronten,
Straxt l�t han f�rmera en ring av dragoner, kavalleri och infanteri.	straxt formera en cretz af dragoner, cavallerie och infanteri,
I denna ring m�ste samtliga ryssar intr�da, vid pass 500 man.	utj hwilken sig alla �fwerblefne ryssar f�rsamla m�ste, ungef�r wid pas 500 man,
Rehnsk�ld befallde att skjuta dem f�r huvudet.		och befalte at skiuta dem f�r hufvudet,
De tiggde p� sina kn�n.
Utan n�gon n�d blev de dock samtliga ihj�lskjutna och ihj�lstuckna att de f�ll p� varann som slaktf�r.	som straxt utan n�gon n�d i cretzen blefwo ihi�lskutne och ihi�lstuckne, att de f�llo �fwer hwarandra som slacktef�r."
Detta var sannerligen ett spektakel som fyllde mig med tacks�gelsens jubel, ty det var ett stort Herrens verk."	"hwilket alt war ett stort Herrans w�rck, som v�r n�dige konungz r�ttm�tige wapen..." (s. 32)	som var r�tt ett ymkeligt spectacel."

Man noterar hur inte ens "Karl XII:s" avslutande jubel �ver massakern saknar f�rebild, "ett stort Herrens verk" �r h�mtat fr�n Lyths filosoferingar �ver slagets utg�ng.

Sidan 346: Tarlo m�ste klara sig utan sm�r.

Nu var denne inte kock utan polsk magnat och kronk�ksm�stare, d.v.s. n�rmast hovmarskalk. F�r Tarlo, se Urzednicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku. - Kornik, 1992. - S. 71.

Det �r, f�ga ov�ntat, Fryxell som �terigen sp�kar:

Brunner (2005), s. 346.	Fryxell, A., Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 293
"�ven hovh�llningen hade blivit mager. Ist�llet f�r sm�r anv�nde kronk�ksm�stare Tarlo olja eller fl�sk i matlagningen.	"�fven f�r hans och Stanislai hofh�llning blef bristen r�tt k�nnbar, och vid matlagningen m�ste man ofta, i st�llet f�r sm�r, anv�nda olja eller fl�sk.
Jag hade f�tt smaka samma grova br�d varmed soldaterna livn�rt sig."	P� slutet hade konungen sjelf stundom ej annat att tillgripa �n samma grofva br�d, hvarmed soldaterna m�ste lifn�ra sig."

Sidan 346: Vintern p� denna h�gsl�tt i Polesien blir ohygglig.

Nu befann sig arm�n ju n�rmast �ster om Grodno, med h�gkvarteret i Zaludek. Den orten l�g d� i vojvodskapet Vilna, allts� djupt inne i Litauen. Grodno tillh�rde vojvodskapet Troki vilket str�ckte sig s� l�ngt �t sydv�st som Bialystok. F�rst d�refter kom Podlasien. F�r detta, se t.ex. Metryka litewska... : wojewodztwo Trockie 1690 r. - Warszawa, 2000 (s�rskilt den bifogade kartan)

Sidan 346-347: Hela h�rledningen samt Piper kr�ver att Rehnsk�ld ska utn�mnas till f�ltmarskalk.

Hur man kokar soppa p� en spik:

Brunner (2005), s. 346-347

Fryxell, A., Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 290

"Genom bragden i Fraustadt vann Rehnsk�ld utomordentligt stort anseende i hela Europa. Piper och hela h�rledningen, som menade att freden d�rmed var s�krad, kr�vde att jag gjorde honom till f�ltmarskalk. Han f�r�rades ett kopparstick. Sent i februari kom till h�gkvarteret �ven en sk�depenning som visade Rehnsk�ld till h�st i glansen av sin krigar�ras middagssol.

Att arm� han brukade var min och att Sverige konung var hans h�rskare omn�mndes ej, vilket var en skymf som s�rade mig."

Rehnsk�ld vann genom denna bragd utomordentligt stort anseende. Konungen n�mnde honom till f�ltmarskalk; och till minne af segern slogs en sk�depenning, som hade synnerlig vigt der�, att det var fr�n Schulenburg, som de derunder tecknade sachsiska vapnen blifvit tagna. Rehnsk�ld stod nu i glansen af sin krigs�ras middagssol."

Det finns mycket riktigt en sk�depenning. Hur den ser ut redog�rs f�r i Bror Emil Hildebrands Minnespenningar �fver enskilda svenska m�n och qvinnor (Stockholm, 1860). P� framsidan finns en br�stbild av Karl XII. P� baksidan avbildas trof�er samt ryska och sachsiska vapnen med inskriptionen "DE SCHVULENBVRGIO". I avsk�rningen st�r sedan "DVCTV. REHNSKIOLDH AD. FRAVSTATT. DIE. #. FEBR. A. 1706." F�r detta, se Hildebrand s. 99.

Men hur var det d� med Rehnsk�ld till h�st? Ja, se det var en bara en saga. Som s� mycket annat i den h�r boken - som ju ska vara trogen k�llorna.

Det kan till�ggas att uppgiften om att Karl XII blev avundsjuk p� Rehnsk�ld finns hos Voltaire, i de tidiga upplagorna. F�r detta, se Voltaire, Francois de, Histoire de Charles XII. - Oxford, 1996. - S. 289.

Sidan 347: Sk�depenningen anl�nder.

Den ska ha anl�nt sent i februari, s�ger "experten" Brunner. N�v�l, Hildebrand attribuerar sk�depenningen till Arvid Karlsteen. Om honom finns en bok av Stig Stenstr�m. P� sidan 327 �r sk�depenningen avbildad i all sin glans. Stenstr�m kan d�r ocks� ber�tta att den slogs 1708! P� sidan 207-208 ger han bakgrunden. Karlsteen inl�mnade i b�rjan av 1707 ett f�rslag till tre medaljer: �ver freden i Altranst�dt, �ver slaget vid Gem�uerthof och �ver slaget vid Fraustadt. F�rst i december 1708 var allting f�rdigt och medaljerna levererade. Enligt Stenstr�ms analys har Karlsteen bara gjort delar av arbetet, portr�tten av Karl XII har synbarligen framst�llts av Bengt Richter. F�r detta, se Stenstr�m, S., Arvid Karlsteen. - G�teborg, 1944.

Av h�nan blev allts� knappast ens en fj�der!

Sidan 347: Historien om katterna.

Detta �r naturligtvis ocks� Fryxell. Sant eller ej vet jag inte, se (1856), del 21, s. 293. Heidenstam har inspirerats av Fryxell, n�got liknande finns i inledningen till Marod�rernas drottning.

Sidan 347: Ogilvi f�rs�ker i f�rtvivlan uppr�tta ett magasin i Augustowa.

Ogilvi var ju innesluten i Grodno, varf�r ett magasin i Augustowa ca 7 mil v�ster om staden inte skulle varit till mycket nytta.

Sidan 347: �verste Cruus nedg�r hela hopen ryssar.

F�r undvikande av f�rvirring borde namnformen vara �Kruse�, det handlar om Carl Gustaf Kruse af Kajbala, �verste f�r Upplands trem�nningsregemente till h�st.

Sidan 347: D�cker nedg�r "fiendedjur". De inf�ngade skjuts f�r pannan, vissa l�ggs tre p� varann och genomsticks med samma klinga.

Intressant �r h�r att Fryxell ber�ttar att ryssarna och litauerna anf�ll under stridsropet "inget kvarter", d.v.s. ingen n�d. "Fiendedjur" torde vara en fri uppfinning fr�n Brunners sida. Resten torde vara inspirerat av Fryxells redog�relse f�r slaget vid Fraustadt, d�r han talar om av fienden utspridda "f�rol�mpande beskyllningar", bland annat att flera ryssar ska ha lagts ovanp� varandra och genomborrats med ett enda styng. F�r detta, se Fryxell (1856), del 21, s. 291 och 297.

Sidan 347: Potocki har framg�ngar.

Fryxell igen:

Brunner (2005), s. 347-348	Fryxell, A., Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 297 f.
"Potockis trupper nedh�gg 500 ryssar, tog 3 kanoner, 7 fanor och 3 vackra kameler vilka sedan vandrade som sn�skepp genom dynorna till h�gkvarteret lastade med 20.000 riksdaler klingande mynt."	"500 ryssar blefvo nedhuggna och 200 tagna, jemnte 3 kanoner, 7 fanor och 3 kameler, lastade med 20,000 riksdaler klingande mynt."

Sidan 348: Adlerfelt g�r anteckningar i krigsgazetten f�r Europas hov.

Som n�mnts vid ett flertal tillf�llen var Adlerfelt inte placerad i kansliet. Propagandaverksamheten l�g i helt andra h�nder, s�rskilt Olof Hermelins. F�r detta se t.ex. Olsson, Sven, Olof Hermelin. - Lund, 1953. - S. 324 ff.

Sidan 349: Kungen skriver p� tyska till Rehnsk�ld. Brev citeras.

H�r har d� Brunner klippt och klistrat igen. Man ska f�rst notera att b�da breven f�rst�s �r mycket l�ngre �n de fragment som Brunner anv�nder. D�rut�ver �r urklippen f�rst�s heller inte i ordning, ett P.S. kommer givetvis sist i ett brev. Det intressantaste �r dock friseringen av den mening som r�r f�ngarna vid Fraustadt. I st�llet f�r originalets "f�ngarna" har Brunner lagt in "ryska f�ngarna", medan Posen-delen helt klippts bort. Syftet �r naturligtvis att knyta Karl XII till massakern p� ryssarna vid Fraustadt genom att l�ta honom i efterhand uttala ett godk�nnande. F�r den vanlige l�saren �r det h�r n�rmast om�jligt att genomsk�da.

L�t oss se p� breven i deras helhet. Med f�rgmarkeringen visas motsvarande passus i resp. original.

Anm�rkningar	Brunner (2005), s. 349	Karl XII, Konung Karl XII:s egenh�ndiga bref. - Stockholm, 1893. - S. 275 f.	Karl XII, Konung Karl XII:s egenh�ndiga bref. - Stockholm, 1893. - S. 276 ff.
		"d. 7 april 1706	"Pinsk 2 Maij 1706
Motsvarighet saknas.	"Ich habe jetzo eine lange Zeit...	H. General!	H. General!
H�r har Brunner kombinerat ihop tv� meningar, se brevet fr�n den 7 april.	Jag haver nu p� en l�ng tid inte skrivit, men jag haver dock bekommit H. Generalens �tskilliga brev om den k�cka drabbningen.	Jagh hafver nu p� een l�ngh tidh intet skrifvit, men iagh hafver d�ck bekommit H. Generalens �htskilliga brefv.	Jagh har bekommit H. Generalens senaste brefv af d. 26 Ap. Jagh h�ppas och, at mitt brefv, som iagh sidst skrefv, l�rer vara v�l frammkommit.
Ocks� fr�n brevet av den 7 april.	Jag fr�jdar mig �verm�ttan att Herr Generalen och de brava regementena hava haft denna f�rn�jelse till att h�lla en s� skarp och lustig lek.	Jagh kan nu intet l�ngre dr�ija at �nska h. Generalen mycken lycka till dhen ki�cka och stora drabbningen, som Generalen h�llit medh Saxerna.	Jagh kan �nd�k intet f�rbig� at �nska H. Generalen �nnu een g�ngh lycka �fver dhenna stora segern, som s� tappert �r h�r h�llen gi�nom dhen aldra h�gsta gudens betedda n�d.
Ur brevet fr�n den 2 maj. H�r har d� det m�rkliga h�nt att ordalydelsen �ndrats. "Posen" har lyfts ut och "ryska" har stoppats in, n�got som med Brunners �vriga uppl�gg helt �ndrar meningens inneb�rd.	Korteligen till P.S. s� tyckas mig det mycket v�l vara, det som Herr Generalen beslutit ang�ende ryska f�ngarna.	Dhet �r s�kert een s� fulkommen och st�lt seger, som v�r herre dhenna g�ngen har gifvit, s� at han intet kan vara st�rre	Man kan intet nogsamt tacka v�r herre dherf�r, som altidh gifver sitt bist�ndh.
Ur brevet av den 2 maj.	Man kan inte nogsamt tacka v�r Herre d�rf�r, som alltid giver sitt bist�nd.	Och iagh fr�gdar migh �verm�ttan, at H. Generalen och dhe brafva regementerna hafva hafft dhenna f�rn�ijelsen till at h�lla een s� skarp och lustigh lek.	Jagh har fr�gdat migh och serdeles dher�fver, at Generalen blifvit afr�dder uti dhetta tillf�llet, och iagh hade lust till at vetta, hvad f�r h�star H. Generalen ridit i slaget och hvilkendera som blifvit skuten
Ocks� ur brevet fr�n den 2 maj.	�ven har jag lust att veta vad f�r h�star Herr Generalen ridit i slaget och vilkendera som blivit skjuten."	Jagh hafver brutit �p i onsdags fr�n Scaludek, dher i kringh Armeen st�tt een 7 eller 8 veckor stilla, och marcherat �fver Memel-str�men och dhen str�mmen, som heter Schara.	H�r �r �nn intet stort f�refallit, som kann ber�ttas, utom ryssarna, som varit i Grodno, hafva l�mnat Brest p� h�ger handen och g�t gi�nom Volinen och seijes tagit v�gen �ht Kiov.
		Och st�r iagh nu medh Drabanterna emellan Dertzin (?) och Rossiamna och 3 mil fr�n Slonim.	Dragonerna seijes skola vara s�nda till Crakau till dhem andra, som dher af fienden sigh uppeh�lla.
		Ryssarna hafva vedh... f�r fiorton dagar sedan begynt marchera fr�n Grodno, och meenar man dhee �rna sigh till Brest ; men man kan intet r�tt vist vetta, huru dhe �nnu l�ra v�nda sin march.	Jagh st�r nu medh Armen alt ifr�n Chomsk och hijt till Pinsk och l�rer �nnu st� n�got h�r till att n�got proviantera och hvila regementerna.
	.	H�r �r elliest intet stort f�rfallit, utan fienden har n�gra g�nger f�tt stryk gi�nom v�ra partier.	Sedan l�rer iagh v�l kanskie komma �ht Volinien.
		Jagh har nu intet l�ngre tidh at skrifva utan m�ste medh hast sluta mitt bref. F�rblifver H. Generalens velvillige CAROLUS	�fverste Creyts har f�r n�gra veckor seedan ber�nt Lakovis och st�nkt dherin een hoper Cossaker.
		P.S Jagh h�ppas �fv. Bokvalt och dhe andra Regementsofficerarna l�ra blifva b�ttre af sina Blessurer igen.	Och f�r n�got mer �nn 8 dagar sedan kommo ryssarne och Cosaker till een 6,000 man och bestodo i 3 regementer till fot, 4 till h�st och 1 regemente Dragoner och ville fr�lsa Lakovits.
		Dhe tienster, som H. Generalen besatt, �ro Confirmationerna redan underskrefne f�re."	Men Creytsen l�mbnade n�gra vedh lakovits och gik medh Partiet mot dhem till staden Klets, ty dhe kommo fr�n Slutsk, dher een dhel hela tiden legat, s�som och vedh ...kof och Minsk.
			Och Creytsen har piskat �p dhem vedh Kletsk, s� at een hoper blifvit dher slagna, och dhe, som undankommit, hafva kastat b�rt gev�r och munder at kunna fly dhesto b�ttre.
			Och han har f�tt utaf dhem 4 par pukor och 16 fanor och standarer och 4 metallstyken.
			Jagh �rnar i m�rgon at resa till Creytsen, effter han skrifvit migh, at dhet �r l�ngsampt at sv�lta uht dem, som liggia i Lakovits.
			Alts� skickar iagh n�gra stycken dhit och �rnar f�r ro skull at rida och sij p�.
			Jagh f�rblifver sluteligen H. Generalens v�lvil. CAROLUS
			K�rteligen till P. S s� tyckes migh dhet mycket v�l vara, dhet som H. Generalen beslutit s� v�l ang�ende Posen som och om f�ngarna.
			Jagh menar i tillkommande veka at bryta upp och marchera s� sm�ningom gi�nom Volinien och �hter n�rmare till Veixeln och �ht P�len igen, effter h�r nu f�rtiden ingenstedes �r n�gon fiende mera till finnandes.
			Jagh l�ngtar nu f� sij eder igen. Jagh beer h�lsa generalerna och �fverster Bukvalt, Patkul och Ros.
			Jagh �r r�tt gladh, at Bukvalt blifver b�ttre och at Major �rnestedt �r igen kommen."

Var och en som funderar en smula inser dock det om�jliga i Brunners konstruktion. L�t oss f�r ett �gonblick anta att Rehnsk�ld faktiskt skrev till kungen och bad denne godk�nna massakern. Vad skulle Rehnsk�ld ha gjort i fall kungen inte godk�nde den? �teruppliva ryssarna kunde han ju knappast g�ra.

I sj�lva verket r�rde Rehnsk�lds fr�ga n�got helt annat vilket framg�r av hans brev till Karl XII, publicerade i Karolinska krigares dagb�cker XI. D�r heter det bland annat s� h�r: "Vthi mina underdh�nige f�rra har jagh till Ederss maij:ttz n�digste approbation f�rreslagett huru jagh w�re sinnatt att af thee sachsiske F�ngar opr�tta nya Regementer, som af the Tyska som inga Sachsar �hro ett, af franzoserna ett ock af Sweitzeranna ett, m�n som Ederss Maij:ttz n�digste swar ther p� eij f�lgt" (min kurs.), i ett brev av den 28 mars eller "The som h�r qwar �hro ti�na till Posens fortificerandhe, F�ruthan the Tyska hwar af om Ederss Maij:tt i n�der s� behagar ock jagh f��r befalningh jagh of�rgrijpeligen ock underdh�nigst menar kunna formeras ett Regemente af ock af Franzoserne en Batallion ock �fwens� af Schweitzeranna" (min kurs), i ett annat fr�n den 27 april.

Det Karl XII allts� godk�nner med sina ord om f�ngarna �r Rehnsk�lds id� att upps�tta nya f�rband av de icke-sachsiska soldater som fallit i svenskarnas h�nder vid Fraustadt.

Brunners "klipp, klistra och l�gg till-metod" �r verkligen mycket f�rkastlig. H�r visas �nnu en g�ng vad som �r viktigast i Carolus Rex, n�mligen tesen. Brunner �r inte intresserad av att ge en sakligt korrekt bild, det handlar ist�llet om att hos l�sarna inpr�nta den uppfattning som Brunner torgf�r. Talet om "k�llornas bild" och ohygglig noggrannhet klingar dock mycket falskt.

Aprop� "Klipp, klistra och l�gg till-metoden" s� ska till�ggas att Rehnsk�lds brev faktiskt inneh�ller n�got om ryska f�ngar - n�mligen att han hade s�nt 260 stycken till Pommern.

(Under arbete)

� Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: 2006-09-10